En gång på en restaurang hörde jag hur en familj pratade om någon de kände, jag tror det var en mamma de snackade om. Mamman i fråga var tydligen helt uppgiven/uppriven/upprörd eftersom hennes 2-åring inte kunde sitta kvar vid matbordet ända tills alla andra också var klara (sic!).

De jag hörde snacka om det här tyckte inte sådana människor skulle skaffa barn.

Jag håller med. Tycker man det är ett problem att ett litet barn inte vill vänta tills de vuxna ätit och pratat färdig är något fel.

Hur pretto och överambitiös får man bli när det gäller att skaffa den perfekta familjen?

Barn är barn, så varför tvinga dem att bete sig som vuxna?