Affärsvärlden har gått igenom varför affärssystemföretaget IBS gick från bra till dåligt. Eftersom man inte bara kan lära sig av andras framgångar utan även av andras misstag är detta intressant läsning:

”Frågan är vems fel IBS förfall är. Är det Ahlbergs och hans styrelses som lät landcheferna få för stor makt och inte konsoliderade bolaget? Är det Nybergs och Chatterjees som inte verkar förstå att bolagets värdefullaste tillgång går hem varje kväll? Är det den vd som inte bytte plattform i tid? Är det finanskrisen som slog till när företaget försökte ändra strategi? Är det den handlingskraftige Vinit Bodas som varken kan driva eller sälja bolaget? Är det förlamningens, den som inträffade våren 2010 och knäckte höstens sköra vändning?”

Frågor man kan ställa sig är:

• ”Entreprenörerna bakom de uppköpta bolagen hade ofta fått sitta kvar som landchefer.” Ska man låta dotterbolags och landschefer gå sin egen väg för att de gör det så bra?
• Eller ska man centralisera kundregister, marknadsföring och produktutveckling för att få stordriftsfördelar, få bättre koll och kunna sälja systemet till storkunder som vill ha ett och samma system i många länder?
• Går man inte miste om alla lokala anpassningar, lokal kännedom och lokala förmågor då?
• Det beror ju lite på. Är affärssystemföretag mest programvaruföretag eller konsultföretag?
• Och hur ska man internfakturera kostnader och mäta vilka kunder som är lönsamma?
• Och hur ska du förklara hur allt hänger ihop internt, alltså vilken intern marknadsföring ska du ha?
• Är det kanske omorganisationerna, plattformsbytet och uppköpsförhandlingarna i sig som stal energi & fokus och ställde till det?

Det enda vi vet säkert är att IBS gjorde ett eller flera fel.