Bänkpress – kanske nytt rekord

För ett par veckor sedan försökte jag slå mitt rekord i bänkpress. Min PT Kristian hjälpte till med den fria skivstången. Lite snällt kan man väl säga att det blev rekord, 85 kilo.

Jag tryckte upp skivstången några centimeter mer än en knytnäve ovanför bröstkorgen. Det är därför som man måste vara snäll för att godkänna det som officiellt rekord.

Det jag lärde mig var:

  • Stanna upp och hitta balansen innan jag ganska långsamt sänker skivstången.
  • Sänk inte stången för snabbt. Jobbigt att bromsa och vända annars. När stången är som närmast bröstet (jag pratar fortfarande om styrketräningen här, så inga sexfantasier, tack!) är man som svagast.
  • Framöver ska jag försöka träna på att lyfta med skivstången lite djupare, så det tar mer, så att säga.
  • Jag ska äta bättre kött framöver, men inte nödvändigtvis så mycket mer mat i volym.

Att ytterligare förbättra kosten fick mig lite skämtsamt uttryckt att gå igenom fem känslomässiga faser under den följande veckan:

  1. Förnekelse. ”Nej, jag behöver väl inte förbättra kosten.”
  2. Ilska. ”Jag vill för fan inte förbättra kosten!”
  3. Sorg. ”Buhu, snyft, jag borde lägga om och äta bättre.”
  4. Uppgivenhet. ”Det spelar ingen roll vad jag äter, jag får ända aldrig några stora starka muskler. ”
  5. Acceptans. ”Jaja, jag ska förbättra matvanorna ytterligare något. ”

Men det är ju inte så att jag bott på samma ställe som Farbror Torsten. Än…
🙂

Så nu håller jag på att lära mig steka entrecote, karrékotlett och lammkotlett. Mums!

Ur det onda kommer det goda.
Ibland bokstavligt talat goda.

100 kilo i bänkpress innan årsskiftet är målet, eller åtminstone visionen…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.