Jag är morbid

En kvinnlig kollega kommenterade min personlighet på ett så ärligt, sant och konkret vis för ett par veckor sedan. Det var en after work öl för en annan kollega som skulle sluta och mitt stora fritidsintresse självmordsförsök 🙂 kom upp på agendan.

När samtalet kom in hur illa det var för de som skulle städa upp efter de som tagit livet av sig på ett blodigt vis kunde jag inte hålla mig längre. Jag kissade på mig!

Nej, det gjorde jag inte. Jag menar att jag inte kunde hålla mig från att berätta om hur blodigt det blir om man hoppar inlindad och fastbunden i en smal och tålig pianotråd. När tråden tar slut spänns det åt av kraften i fallet så man slicas upp fullständigt och en massa små kroppsdelar, blod och slafs regnar ned på marken.

”Marcus, du är så morbid.”

Morbid = sjuklig, osund.

Tack Marie! Du har så rätt så rätt.
🙂

Enligt Wikipedia är morbid ”ett begrepp inom psykologin, som beskriver en person med en sjuklig fascination för döden eller dödsrelaterade saker, så som avrättningsmetoder, döda kroppar, förmultning, vapen eller tortyr. En morbid person kan också ha en viss dödslängtan, dock enbart av intellektuell natur, men detta är inget krav.”

Dödslängtan och sjuklig fascination för döden?
Moi?
Oui!
🙂

Självklart är det så, för det är som bekant inte så lätt att vara populär när man är så perfekt som jag.
🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.