Arg på deckare

Niklas Wahllöf har surat till över danska deckaren Den som dräper. Inte oväntat, alla Beck-filmer är ju så oerhört lika varandra.Till och med Morden i Midsomer har ju sina svagheter.

Både i Beck-filmerna och de Wallanderböcker jag läst stämmer min bild av de patetiska antisociala poliserna in på Wahllöfs beskrivning av deckare:

Alla är de socialt missanpassade (kriminalarna alltså), alla är singlar, har egna demoner och är lite för personligen engagerade i fallen. Alla sitter de i sina lägen­heter, stirrar rakt fram och dricker vin halva natten.”

Varför kan de inte bara göra en deckare eller polisserie där vissa poliser är normala rent socialt? Varför framställs alltid kriminalare som socialt störda enstöringar?

Filmernas Beck och Gunvald har aldrig något vanligt fast förhållande och åtminstone böckernas Wallander fattar nada och lyckas med nada när det gäller kvinnor.

Fast jag ska väl inte klaga eller göra en allt för stor sak av detta, tester visar att jag är som Kurt Wallander själv.
🙁

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *