Stenbärardröm i mörker

Jag drömde häromnatten att det var någon form av TV-inspelning eller tävling där jag och några främlingar gick i nästan totalt beckmörker. Lite som när det var strömavbrott i New York:

Vi var ute i någon skog eller djungel eller nåt, och det var en enorm sten som skulle bäras. Men det fanns tillräckligt grova, ja nästan fyrkantiga, karlar som kunde orka med den där halvkubikmeterstora stenen som helt omotiverat skulle kånkas med.

Till slut var vi snarare inomhus. Det påminde likt tidigare dröm om källaren i mitt barndomshem. Varför envisas min hjärna med att ta mig ner i källaren där för? Hur ska det drömtolkas?
🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *