Etikettarkiv: aktier

Vad tjänar små fondbolag?

Det sker sammanslagningar i fondbranschen, eftersom kraven ökar i den nya så kallade klickekonomin(?!). Krävs tydligen 600 miljoner kr i förvaltat kapital för att nå nollresultat:

”För 10 år sedan kunde du driva en svensk aktiefond och gå plus minus noll resultatmässigt med ett fondvärde på runt 100 miljoner kronor. I dag krävs det runt 600 miljoner kronor, säger Ola Gilstring.”

Scientia Fonder gör denna uppdelning när det gäller storlek och vinstmöjligheter för fondbolag:

Låt oss dela upp fondbolagen i fem godtyckliga grupper baserat på sin storlek mätt som förvaltat kapital.

  • Grupp 1: Förvaltar ett kapital understigande omkring 500 miljoner. Här går alla intäkter, dvs. fondavgifter, oavkortat till att bekosta verksamheten.
  • Grupp 2: Förvaltar ett kapital på 0,5-1 miljard. Här kan bolaget möjligen göra en blygsam vinst under förutsättning att man tar ut en rörlig avgift när förvaltningens utfall är bra.
  • Grupp 3: Förvaltar 1-5 miljarder. Här bör bolaget göra vinst om man inte har delat med sig för mycket av sina intäkter, alternativt har en för hög kostnadsmassa.
  • Grupp 4: Förvaltar 5-40 miljarder. Här gör bolagets ägare en hälsosam vinst oavsett prestation. Vinsten är naturligtvis betydligt bättre om man tar ut en rörlig ersättning när fondens avkastning är bättre än jämförelseindex, under förutsättning att förvaltaren lyckas åstadkomma det. Dock tävlar bolaget nu om större potter från institutionella kunder vilket innebär att de måste ge höga rabatter för att lyckas bärga kontrakten.
  • Grupp 5: Förvaltar över 40 miljarder. Här tjänar ägarna stora belopp på verksamheten. Av den avgift som dessa fondbolag tar ut går en liten del till att täcka de fasta kostnaderna i verksamheten. Till denna grupp hör ett fåtal fristående förvaltare men främst storbankerna.

Slutsats: Vill du tjäna pengar ska du inte starta en aktivt förvaltad fond idag, det är för svårt att bli tillräckligt stor. Det är bättre att ta hand om sina egna pengar, och då helst via aktier och ETF:er istället för dyra aktiefonder.

Joel Greenblatts Magiska Formel

Amerikanen Joel Greenblatt visar i boken ”En liten bok som slår aktiemarknaden” att han hittat en formel som på lång sikt, alltså flera år, slår börsindex.

Den magiska formeln går ut på en kombination av två nyckeltal:
1 Rörelsevinsten delat på summan av (rörelsekapitalet plus anläggningstillgångar)
2 Rörelsevinsten delat på företagsvärdet

Företagsvärdet är alltså börsvärdet plus/minus nettokassan eller i förekommande fall räntebärande skulder. Sedan ska man välja de aktier/bolag som står sig bäst enligt de två nyckeltalen kombinerade.

En genväg för att räkna själv är att av de bolag som har högst avkastning på tillgångarna välj de som handlas till lägst p/e-tal. Alltså av bolagen med högt ROA (Return on Asset) välja de med lägst vinstmultipel.

”En liten bok som slår aktiemarknaden” är läsvärd, även om det är en del omtugg. Repetition är visserligen bra, och boken tar det hela från grunden så den lämpar sig för nybörjare. Men det som behövs är en tjänst som rankar de svenska bolagen, alternativt en indexfond så slipper man göra alla aktiebyten själv.

Av de 20-30 aktier man ska äga ska varje innehav bara behållas i ett år, det är med andra ord formeln som ska användas långsiktigt, aktierna ska inte nödvändigtvis behållas lika länge beroende på formelns rankning.

Börsbolagen som aldrig sänkt utdelningen

DI hade faktiskt en intressant artikel igår om utdelningar igår. De bolag på Stockholmsbörsen som i skrivande stund aldrig sänkt utdelningen är Meda, Getinge, Atrium Ljungberg, Alfa Laval, H&M, Assa Abloy och Oriflame.

Endast Castellum har alltid höjt.

Ratos och Handelsbanken har inte sänkt sedan 1992, Atlas Copco har inte sänkt sedan 1983, och Peab och Swedish Match har inte sänkt sedan 1995.

SCA har bara sänkt en gång sedan börsintroduktionen 1958.

Bolagen ovan kan däremot ha sänkt utdelningen innan de blev noterade, eller att utdelningen sänkts jämfört med den utdelning de gav innan de börsnoterades. Jag minns att Oriflame tog stora lån och delade ut pengarna till sina ägare innan nyemissionen de gjorde i samband med börsintroduktionen.

Mitt investeringståd: Utdelning utgör en stor del av avkastningen. När börsen kraschar – köp aktier i välskötta bolag som sällan eller aldrig sänker utdelningen. Utdelningar är även ett bra sätt att ta hem lite vinst varje år, och min dröm är att kunna äga så många utdelningsaktier att jag kan leva på de utbetalningarna. Men även om man inte kommer så långt så drygar det onekligen ut nöjeskontot en hel del. 🙂

Köper du aktier som inte ger utdelning måste du sälja aktier för att få loss pengar. Det kräver tajming och kostar courtage. Utdelningen är däremot courtagefri, eftersom du inte gör någon aktieaffär.

Kontraindikatorn Harry Dent

”In 1999, near the tail end of the longest and most powerful bull market in U.S. history, Dent brought out his book The Roaring 2000s Investor, confidently predicting that the Dow would hit 44,000 by 2008. He was off by 35,000 points or so.

Dent also argued forcefully at the time for Nasdaq stocks – the worst investment you could make in the New Era bubble – and predicted “the technology revolution will favor internet-oriented companies.”

Within three years, the Nasdaq lost three quarters of its value and the leading index of internet stocks plummeted 89 percent.

(…)

Bloodied but unbroken, five years later, using his same “demographic trends theory,” Dent published The Next Great Bubble Boom: How to Profit from the Greatest Boom in History: 2006-2010.

Well, no. That period encapsulated a full-blown financial crisis and the biggest stock market bust since the Great Depression. In the book, he argued again that the Dow would hit 40,000, this time by 2009. The benchmark plummeted to less than 6,500 in the spring of that year instead.

With a track record like this, you might imagine Mr. Dent would get out of the economic prognostication game and think about, say, flipping pancakes or running a daycare center. But no, near the market bottom two years ago, he unleashed The Great Depression Ahead.

Within weeks of the book’s publication, the financial crisis began to ebb, the economy moved out of recession and the Dow began one of its most powerful rallies of the last 100 years. Corporate profits hit an all-time record. And within two years, the S&P 500, with dividends reinvested, doubled.”

Källa: InvestmentU. Och nu säger tydligen kontraindikatorn Harry Dent i sin nya bok att det blir en jättekrasch som vänder först 2013. Det året lär alltså blir bra på börsen, frågan är bara hur det går under det närmaste året.

Och karriärister kan dra lärdomen att det handlar inte om att ha rätt, utan om att sticka ut hakan och skrämmas eller skapa hallelujastämning. Marknadsföring, förpackning, kommunikation, kontakter, etc.

Kan Dent tjäna pengar på att ha helt fel så kan andra. Ta bara majoriteten av alla krönikörer. Fy fan sån skit de flesta skriver.

Sagan om Swedol

Tekniksäljarkedjan Swedol är ett av börsens bästa och mest lovande bolag. Men nu har jag sålt mina sista aktier, eftersom trenden i konjunkturen och börsen är på väg nedåt långsiktigt.

Trots kursnedgången de senaste veckorna tjänade jag totalt under de här åren 29000 kr i skattefri vinst i kapitalförsäkringen. Mycket tack vare att jag hade vett och erfarenhet nog att sälja även tidigare i år.

Det här skriver jag inte för att skryta, utan för att peppa mig själv och ha det här nedskrivet så jag slipper memorera allt utantill. Egentligen vill jag inte gå ut med exakta belopp, men när jag ändå antecknar för att ha lite positiva meriter att falla tillbaka på i börsrusket så vill jag ha vissa siffror på papper. Och eftersom det är så trist att ”skriva för byrålådan” bloggar jag om det.

Total avkastning blev 69 procent. Exklusive den utdelning jag fick. Och detta sedan jag vid flera tillfällen vågade köpa Swedol-aktier för i genomsnitt 15 kr i finanskrisen 2008.

När börsen kraschat färdig typ nästa år ska jag köpa tillbaka. Det kommer jag att våga nu när jag räddat min fina vinst från Det Stormande Börshavet till det varma säkra Högräntekontonas Barnbassäng.
🙂

Utan framgångar, inget självförtroende. Och då är det svårt att köpa långsiktigt mitt i en börskrasch och när alla pratar om att recessionen på 30-talet är på väg tillbaka.

LÄRDOM: Det går nästan aldrig att tajma börsen rätt på kort sikt, men har du bara pengar att köpa för när börsen kraschat med de 40-70 procent den brukar göra två gånger per decennium kan du göra bra affärer. För att ha pengar redo sälj av dina vinster när den långa trenden vänder ned.

Tre månader är om en vecka

”Köp mellan 27 och 27,50 kronor, med målkursen satt till 31 kronor på upp till 3 månaders sikt. Stop-loss föreslås vid 26,50 kronor. Nästa vecka vet vi hur det gick.”

Redeyes Dawid Müsli (Okej, Myslinski då!) skriver motsägelsefullt på di.se idag. Hur skulle vi redan nästa vecka kunna veta hur det gick med rådet att köpa Doro-aktier på tre månaders sikt?
🙂

Att tre månader skulle gå så fort att de kan avverkas på en vecka förefaller mig någon osannolikt.

Slutsats: Tråka inte ut dina läsare med en förvirrande gimmick, alltså att du gör eller skriver något i slutet av ditt verk.

Avanza tar 19 procent i courtage för aktiehandel

Så har jag sålt aktier och fått betala 19 procent i courtage för kommissionen. Nätmäklaren Avanzas minimicourtage på 99 kr är inte alltid så billigt när det handlar om mycket små summor.

99 kr delat på försäljningssumman på 515,20 kr blir exakt 19,2 procents courtage.

En sådan här sedel är ibland smärtsamt många procent i courtage.

Anledningen till att jag sålde en sådan patetisk fjortispost var att jag fått aktier i det övervärderade och i princip verksamhetslösa skandalbolaget HQ. Jag ville bara bli av med skräpet, särskilt när det är så övervärderat. Varför värdera en aktie till flera gånger ett sjunkande eget kapital?

Man håll med om att courtage-effekten är bisarr.

Jag föreslår att nätmäklarna inför ett maximicourtage för små summor.

Spartips: Handla aktier i den mån du kan endast med större poster för att få lägre procentuellt courtage.

Två sätt att bli rik på

E24 uppmärksammar ett par sätt att bli rik på. Det ena är långsiktighet, och detta exemplifieras med den gamla klassiska försäljningen av Manhattan:

”När holländaren Peter Minuit år 1626 köpte hela ön Manhattan av en indianstam betalade han enligt historieböckerna med pärlor, dukar och andra varor till ett värde av 24 dollar. Inräknat en inflation på ett par procent om året motsvarar det 49?000 dollar idag. Eftersom det bara räcker för att köpa några få kvadratmeter boyta i New York framstår indianernas affär i efterhand inte precis som årtusendets klipp. Men om de 24 dollarna hade placerats i en tillgång med en årlig avkastning på sju procent hade indianstammen idag 385 år senare suttit med nätta 4900 miljarder dollar i sin hand.”

Där ser man vad ränta-på-ränta-effekten kan göra om man har tålamod och får nöjet (?) att leva i 385 år.

Det andra sättet att bli rik är att ta en vansinnigt stort lån, så du blir belånad högt upp över öronen. Sedan sätter du allt på ett kort, och det kortet ska vara en fantastisk aktieplacering.

Det var precis det Melker Schörling gjorde:

”1987 var han en 40-årig erkänt duglig tjänsteman med förflutet på flera storföretag. Han fick då möjlighet att köpa 17,5 procent av säkerhetsföretaget Securitas av Gustaf Douglas för 24 miljoner kronor. Pengarna fick Melker Schörling enligt egen uppgift fram genom att pantsätta allt han ägde och ta ett läskigt stort lån i banken. Tjugofyra år senare har denna summa växt till över 20 miljarder kronor.”

Synd bara att jag inte lever tillräckligt länge till för att kunna bli riktigt rik via ränta på ränta effekten. Och att de flesta som tar ett ”läskigt stort lån” hamnar i en finansiell rävsax.

Kanske krävs det riktigt galna spartips för att man ska bli rik?

0,01 procent i förvaltningskostnad

Warren Buffetts investmentbolag Berkshire Hathaway har rekordlåga 0,01 procent i förvaltningsavgift.

I Sparrebellen nr44 på http://www.sparklubben.se/Sparrebellen.aspx?v=viewArchive så skriver Per H Börjesson att Berkshire Hathaways förvaltningskostnad är ”under 0,0001%”.

Enligt vad jag kan beräkna så verkar 0,0001 gånger substansen på ca en biljon kr bli en rimlig förvaltningskostnad, men 0,0001 är ju inte 0,0001 procent utan ”endast” 0,01 procent. 0,0001 procent av en biljon kr är ju bara någon miljon kr, vilket inte räcker till de 21 anställda.

Jag mejlade och frågade och fick bland annat till svar att procenttecknet var ”förvillande”. Och det var mycket riktigt 0,0001 gånger substansen har räknat på. Inte 0,0001 procent.

Så var det utrett. Sverigefonder tar i snitt 1,4 procent per år i avgift. Berkshire Hathaway tar 0,01 procent.

Billigaste svenska investmentbolaget (med främst börsnoterade innehav) avslöjas i juni-numret av Privata Affärer.