Etikettarkiv: bli rik

RIP Steve Jobs – se klippet!

En av de allra största entreprenörerna har avlidit. RIP Steve Jobs. Här är en av de mer inspirerande klippen på You Tube, i alla fall för oss som drömmer om att bli rika, utvecklas, förbättra sitt liv.

Och Jobs liv har verkligen varit både upp och ned. En gång fick han sparken från Apple och han startade Pixar. Till slut tog cancern hans liv.

En dag som denna skippar jag fruktlösa ordvitsar om Apple. Ooops, där blev det en ändå. Sorry! Vi tar ett citat från klippet ovan istället:

”Om du lever varje dag som om den vore den sista, då är det troligt att du får rätt en dag.”

99,73 procent av debutanterna får nej av förlagen

Att bli antagen som författare hos ett stort bokförlag som Norstedts (eller Bonnier?) är ta sig igenom ett extremt litet nålsöga. I alla fall som debutant.

Enligt Lars Rambe på HOI får Norstedts 1200-1500 ej efterfrågade manus per år. Under 10 år antas tydligen 39 debutanter av de ungefär 14000 manusen.

Det kommer alltså in 5-6 manus från debutanter per dag till de stora förlagen. Om uppgiften att endast 39 debutanter antas per år av 14000 manus innebär det att ynka 0,27 procent antas.

99,73 procent av alla debutanters manus refuseras alltså!

Jag har hört att 99 av 100 debutanter refuseras av de stora bokförlagen, men så här i tider av datorer och författarskolor har kanske andelen refuseringar ökat till 99,73 procent. Det är tyvärr rimliga siffror.

Inte konstigt därför att över 98 procent av alla böcker som kommer ut varje år är skrivna av redan etablerade författare. Källa till den sifferuppgiften är självutgivaren Oskar Källner, som också är med i klippet bakom länken ovan.

Slutsats: Ska jag bli rik på att skriva böcker bör jag inte ”kasta pärlor för svin” utan snitsla en smartare väg framåt, delvis på den grund jag redan står.

Sagan om Swedol

Tekniksäljarkedjan Swedol är ett av börsens bästa och mest lovande bolag. Men nu har jag sålt mina sista aktier, eftersom trenden i konjunkturen och börsen är på väg nedåt långsiktigt.

Trots kursnedgången de senaste veckorna tjänade jag totalt under de här åren 29000 kr i skattefri vinst i kapitalförsäkringen. Mycket tack vare att jag hade vett och erfarenhet nog att sälja även tidigare i år.

Det här skriver jag inte för att skryta, utan för att peppa mig själv och ha det här nedskrivet så jag slipper memorera allt utantill. Egentligen vill jag inte gå ut med exakta belopp, men när jag ändå antecknar för att ha lite positiva meriter att falla tillbaka på i börsrusket så vill jag ha vissa siffror på papper. Och eftersom det är så trist att ”skriva för byrålådan” bloggar jag om det.

Total avkastning blev 69 procent. Exklusive den utdelning jag fick. Och detta sedan jag vid flera tillfällen vågade köpa Swedol-aktier för i genomsnitt 15 kr i finanskrisen 2008.

När börsen kraschat färdig typ nästa år ska jag köpa tillbaka. Det kommer jag att våga nu när jag räddat min fina vinst från Det Stormande Börshavet till det varma säkra Högräntekontonas Barnbassäng.
🙂

Utan framgångar, inget självförtroende. Och då är det svårt att köpa långsiktigt mitt i en börskrasch och när alla pratar om att recessionen på 30-talet är på väg tillbaka.

LÄRDOM: Det går nästan aldrig att tajma börsen rätt på kort sikt, men har du bara pengar att köpa för när börsen kraschat med de 40-70 procent den brukar göra två gånger per decennium kan du göra bra affärer. För att ha pengar redo sälj av dina vinster när den långa trenden vänder ned.

Två sätt att bli rik på

E24 uppmärksammar ett par sätt att bli rik på. Det ena är långsiktighet, och detta exemplifieras med den gamla klassiska försäljningen av Manhattan:

”När holländaren Peter Minuit år 1626 köpte hela ön Manhattan av en indianstam betalade han enligt historieböckerna med pärlor, dukar och andra varor till ett värde av 24 dollar. Inräknat en inflation på ett par procent om året motsvarar det 49?000 dollar idag. Eftersom det bara räcker för att köpa några få kvadratmeter boyta i New York framstår indianernas affär i efterhand inte precis som årtusendets klipp. Men om de 24 dollarna hade placerats i en tillgång med en årlig avkastning på sju procent hade indianstammen idag 385 år senare suttit med nätta 4900 miljarder dollar i sin hand.”

Där ser man vad ränta-på-ränta-effekten kan göra om man har tålamod och får nöjet (?) att leva i 385 år.

Det andra sättet att bli rik är att ta en vansinnigt stort lån, så du blir belånad högt upp över öronen. Sedan sätter du allt på ett kort, och det kortet ska vara en fantastisk aktieplacering.

Det var precis det Melker Schörling gjorde:

”1987 var han en 40-årig erkänt duglig tjänsteman med förflutet på flera storföretag. Han fick då möjlighet att köpa 17,5 procent av säkerhetsföretaget Securitas av Gustaf Douglas för 24 miljoner kronor. Pengarna fick Melker Schörling enligt egen uppgift fram genom att pantsätta allt han ägde och ta ett läskigt stort lån i banken. Tjugofyra år senare har denna summa växt till över 20 miljarder kronor.”

Synd bara att jag inte lever tillräckligt länge till för att kunna bli riktigt rik via ränta på ränta effekten. Och att de flesta som tar ett ”läskigt stort lån” hamnar i en finansiell rävsax.

Kanske krävs det riktigt galna spartips för att man ska bli rik?

0,01 procent i förvaltningskostnad

Warren Buffetts investmentbolag Berkshire Hathaway har rekordlåga 0,01 procent i förvaltningsavgift.

I Sparrebellen nr44 på http://www.sparklubben.se/Sparrebellen.aspx?v=viewArchive så skriver Per H Börjesson att Berkshire Hathaways förvaltningskostnad är ”under 0,0001%”.

Enligt vad jag kan beräkna så verkar 0,0001 gånger substansen på ca en biljon kr bli en rimlig förvaltningskostnad, men 0,0001 är ju inte 0,0001 procent utan ”endast” 0,01 procent. 0,0001 procent av en biljon kr är ju bara någon miljon kr, vilket inte räcker till de 21 anställda.

Jag mejlade och frågade och fick bland annat till svar att procenttecknet var ”förvillande”. Och det var mycket riktigt 0,0001 gånger substansen har räknat på. Inte 0,0001 procent.

Så var det utrett. Sverigefonder tar i snitt 1,4 procent per år i avgift. Berkshire Hathaway tar 0,01 procent.

Billigaste svenska investmentbolaget (med främst börsnoterade innehav) avslöjas i juni-numret av Privata Affärer.

Tectonas tongivare talar

Eftersom jag har investerat i två av Tectonas teakplantageprojekt citerar jag här en del av en liten intervju med bolagets vd Johan Skålén som Stockpicker gjort:

Hur ser avgiftsstrukturen ut?
Courtage 1,5 %. Årligt förvaltningsarvode om 0,7 % samt 5 % av vinsten i vid slutavverkning.

Har ni några uttalade mål gällande avkastning och risk?
Ja, bolagets bedömning är en värdetillväxt om ca 12 % per år. Det finns flera risker med skogsplanteringmen relativt andra investeringar bedömer bolaget risken som relativt begränsad.

Har ni redan investerat eller kommer ni själva att investera i er fond?
Tectona har investerat ca en halv miljon kr.

I Tectonas nya teakbolag Tectona Skogsfond ger varje nyemission en preferensaktie. Varje typ av preferensaktie kopplas till det aktuella årets plantageinvestering. På så vis får alla ägare i bolaget avkastning från olika plantager, beroende på i vilken nyemission man blev ägare.

Krångligt, men smart. För det går därför alltså att sprida riskerna genom att köpa aktier olika år (och få exponering mot olika plantager).

Teakplantager tränger inte bara ut riktig teak (som djur etc behöver) från marknaden, de kan vara lönsamma på sikt också. Både efterfrågan och priserna på teak ligger i stigande trender sedan decennier tillbaka i tiden. Dessutom växer träden mycket snabbare än vår svenska skog.

Gudrun Schyman hjälper de rika

Jag har ett litet tillägg till Schymans pajasartade pengabål i Almedalen.

Ja, egentligen inte jag utan två professorer vid namn John Hassler och Per Krusell.

”Penningmängden minskar och på lite sikt säger ekonomisk teori att det kommer leda till lägre priser, det vill säga befintliga pengar kommer bli värda lite mer.”

Färre sedlar finns kvar –> kvarvarande sedlar blir mer värda, eftersom priserna blir lägre. Cet par, allt annat lika, förstås.

Sammanfattande citat från TT:s telegram i DN:

När 100.000 kronor eldas upp minskar penningmängden i Sverige och de sedlar och mynt som finns i omlopp blir lite mera värda. Därför förstörde Schyman faktiskt inga resurser med sitt eldande. Brasan var bara en omfördelning av pengar — från Feministiskt Initiativ till alla som äger svenska pengar.

Men omfördelningen sker i proportion till hur mycket pengar man redan har.

”Den som redan var jämförelsevis penningstinn blev ännu rikare tack vare Schymans kupp”, skriver professorerna John Hassler och Per Krusell i ett debattinlägg.

Kommunisten Schyman hjälper alltså rika att bli rikare. Rent teoretiskt, och i mycket liten skala, och bara på lång sikt, och bara allt annat lika, men ändå.

Lustigt men sant.

Fast sedlar kostar pengar att tillverka, så någon form av resurser måste ändå ha gått förlorade.

Och tillverkar Riksbanken mer sedlar neutraliseras effekten av de brända sedlarna.

Men till skillnad från varor och tjänster som kan användas på ett bra sätt, och som sällan byts, kan sedlar i princip inte användas till annat än just byte mot annat. Enligt Hassler & Krusell gör det att det är sämre att slå sönder ett föremål än att elda upp sedlar.

Eldade sedlar omfördelar bara resurser/kapital, eldade föremål förstör användandet av dem under all framtid.

En annan sak är det faktiskt lagligt att förstöra pengar nuförtiden, men man får inte sprida bearbetade och förändrade sedlar och mynt.

SÅ BLIR DU RIK (teoretiskt sett alltså): Ha mycket kontanter när andra eldar sedlar och smälter ned mynt.
🙂

Det stämmer att hon stämmer… Google?!

En amerikansk kvinna blev påkörd av en bil – och därför stämmer hon Google. Detta eftersom hon använde Google Maps…

Ännu en lycksökare som vill bli rik genom att stämma ett storföretag för något som hon har sig själv (eller någon annan än företaget) att skylla?

Eller någon form av protest mot att det går att stämma vemsomhelst för vadsomhelst i USA?

Troligen det första alternativet.

En säker vinnare

Det är som jag sagt många förut: De enda säkra vinnarna i domstolsprocesser är juristerna.

”Bernard Madoffs konkursförvaltare och advokatbyrå har begärt ersättning för fem månaders arbete med 22,1 miljoner dollar (158 Mkr).

Baker & Hostetler LLP är de som begärt mest. Notan på 21,5 miljoner dollar motiveras med de avgifter och utgifter firman haft för de 57 000 timmar de lagt ner för att mestadels bistå förvaltare Irving Picarad i hans arbete i konkursdomstolen på Manhattan, skriver Reuters. ”

Källa Afv.

Låt vara att alla jurister inte tjänar så oerhört mycket, men ändå. Det är i vart fall lättare att bli rik som advokat än som bloggare, städare, sjuksköterska, brandman, polis, etc.

Snålhet bedrar vishet

Affärsvärlden skriver om världens troligen snålaste människa, Henrietta Howland Green.

Hon fick sedermera öknamnet “The witch of Wall Street” (Häxan på Wall Street). Varför är oklart men en av anledningarna tros vara att hon de facto var en av få kvinnor i en mansdominerad bransch.

Hetty dog 81 år gammal och lämnade efter sig mellan 100 miljoner och 200 miljoner dollar. Idag skulle det motsvara ett värde på runt 1,9 – 3,8 miljarder dollar.

Ändå unnade hon sig aldrig att äta annat än kalla havregryn i vatten eftersom hon var för snål för att koka upp dem till gröt.

Hennes snålhet gick även ut över hennes son. Han fick sitt ena ben amputerat eftersom Henrietta tog så lång tid på sig att hitta ett sjukhus som kunde utföra operationen gratis.

Om det där är sant, att hon lät hennes barn lida bara för att hon var så jädra snål, ja det var hon sjuk i huvudet.

Snålhet bedrar som bekant vishet.

Och låter man sin son lida bara för att man är kåt på pengar, ja, då är det kanske inte så konstigt om man beter sig som en häxa även i andra fall. Troligen var det därför hon kallades för häxa.

Särskilt som det i början av 1900-talet inte fanns mycket till jämställdhet.

”Jag köper aktier när de är lågt värderade och ingen vill ha dem. Jag behåller dem tills de gått upp och säljer när folk är angelägna att köpa, sa hon i en intervju med New York Times 1905.”

Säga vad man vill om hennes floskelbetonade investeringsfilosofi, men rätt hanterat fungerar det än idag. Ibland är det nämligen lönsamt att vara contrariens, alltså kärringen mot strömmen.