Tortyr på gång

Jag hade en dröm om tortyr av människor i somras. Jag var i något rum eller fastighet och det fanns olika grejer där, men det var gott om plats överallt tror jag. Mycket var bara grått och vitt.

Det fanns ett par stora svarta föremål som användes för kastreringar och plötsligt var jag den som skulle råka illa ut. Två personer närmade sig mig, men jag hann inte ens bli rädd.

Jag minns bara hur jag rörde mig lite undan figurerna, nästan flöt åt sidan. Vaknade.

Stor spindel på väg in i rumpan på katten

Jag drömde om en decimeter stor svart robotspindel, som hämtat från Transformers. Den kröp rakt mot en katt som låg på sidan inne i bostaden, oklart vems katt och vems bostad.

Spindeln kröp snabbt rakt mot den svarta kattens rumpa och var nästan på väg in, men katten reagerade inte. Jag lyfte lite på svansen på katten och tog spindelns ena ben, säkert 6-7 cm långt och hårt. Sen tog jag ett spindelben till och håll spindeln. Det var inte så äckligt, utan jag kontrollerade spindeln bra.

Jag tror det slutade väl, som om spindeln blev oskadliggjord eller så.

Tre konstiga drömmar samma natt

Jag hade kaotisk Panama-dröm om att jag skulle hem men det var något med tunga resväskor och stress och inte hinna.

En annan konstig dröm handlade om att jag hade susp för att skydda mina ädlare kroppsdelar. Någon kvinna skulle typ provslå mig där, men hon vågade inte riktigt. Höll på och duttade istället. Jag demonstrerade genom att knäppa fingret på suspen så det smällde till lite. Tror inte det hjälpte henne våga.

Jag hade samma natt en tredje dröm, men det har jag glömt.

Inget samtal från Simpsons, bara nummerelände

Jag hade en riktigt besvärlig dröm att jag fick ett telefonsamtal från någon som ställde frågor. På min mobildisplay stod det ”Simpsons AIK” och jag trodde det var redaktionen som tecknar TV-serien Simpsons som ringde mig. Varför i hela friden det skulle stå något med ”AIK” på mobilen då. 🙂

I alla fall. Jag sprang därför ned i källaren i föräldrahemmet, där jag återigen var i drömmens värld. Jag ville dit för att få vara ifred och höra bättre. Det var lite för stimmigt på entréplan.

Jag svarade något på både engelska och svenska och hörde inte riktigt vad han sa. I alla fall var det någon fondfråga som en av Privata Affärers-läsare ställde mig. Jag skulle koppla samtalet till fondreportern, men det var svårt att hitta numret i PG-tidningen. Det var så suddiga siffror, jag kämpade ett bra tag för att fokusera blicken och säga siffrorna.

Jag gav upp och sprang upp till övervåningen och tog PA-tidningen istället. Här var problemet att det var grafisk bakgrund och namnet på ena sidan och numren på det andra. Jag räknade igen och igen om kom fram till att det var fjärde namnet uppifrån eller femte namnet nerifrån.

Han som ringt var kvar i luren, men det blev reklamavbrott. Så vi fick lyssna på en reklamröst mitt i vårt samtal och jag kunde se rörliga bilder (reklamfilmen) på mobilen.

Frustrerande att inte klara av ett telenummer i en tidning en gång. Jobbig dröm.

Game of Throne-dröm

Jag hade en spännande dröm om något Game of Throne-inspirerat. Inte för jag egentligen ser mer än en kvart av var femte avsnitt, men i drömmen handlade det om meterlång och suddig Arya Stark och att vi skulle vinna ett slag om en stor borg.

Jag tror det gick bra, men jag minns inte så mycket mer än hur vi rörde oss längs någon korridor in i ett rum högt upp i ett torn på väg bort från angripare. Jon Snow var där, men jag inte om han var sig lik.

Direkta närstrider var jag nog inte inblandad i heller. Lagom spännade dröm i alla fall.

Kometnedslag i Falun

Jag hade ännu en dröm där jag var tillbaka i föräldrahemmet. Den här gången var det oväder och jag överraskades av vad som först var ett konstigt ljud av åska. Det visade sig vara ett kometnedslag som kom i så pass långsam hastighet att jag kunde se det fara förbi snett nedåt i luften och slå ned i huset på granngatan nedanför ängen. Rakt in i Henrikssons bruna villa.

Huset tog förstås en del stryk av det och fick som ett stört halvrasat hål i mitten av övervåningen. Det var främst ut ur huset bredvid som det vällde fram rök och det var lite otäckt. Och rent ologiskt förstås.

Sen kände jag ingen direkt oro för personernas liv eller så, det hann jag inte tänka på i denna dröm. Ingen grannsämja där inte.

Jagad av zombier

Jag hade en stressad dröm om att det sprang runt zombier. Nej, jag pratar inte om de där hjärndöda zombierna som släpar sig runt på gatorna den 1 maj och väser ”solidaritet” och ”klasskamp” och sådana sossefloskler, jag menar zombier som biter människor.

Jag såg de på avstånd och jag tror jag var i ett hus och stängde dörren snabbt. Undrar om jag rörde mig inåt i huset för att komma undan. Jag såg aldrig zombierna på nära håll, lika bra kanske, även om de inte så såg gräsliga ut på avstånd. Däremot snabba.

Superhjältedröm med patetiskt slut

En natt drömde jag att ett gäng superhjältar skulle stoppa någon ond superantihjälte som var typ oövervinnerlig. De (främst någon kvinnlig superhjälte, oklart vem) lyckades först genom att stänga luckan ned till något underjordiskt komplex och sen lägga sten över. Hur nu det skulle kunna stoppa någon.oövervinnerlig…

De grå stenplattorna ovanpå stålluckan ned i marken var ju en lovande start. Men det fanns byggarbetare där nere och den ondskefulle borde kunna ta sig ut där de går ut tänkte jag. Han verkade i vart fall härligt ondskefullt glad sedan…  berättarrösten sagt något om att han började använda arbetarna där nere.

Han gled fram från höger till vänster ”i bilden” eller om det var mitt synfält. Lite som Skeletor i He-Man fast på Segway eller om han red på någons axlar. Helt normalt i drömmen.

Jag vaknade strax därefter.

Jag begick ett mord med gott samvete

Jag hade en dröm en natt att jag var på väg in med några matkassar, bland annat Propud chokladproteinpudding. Tre personer började närma sig, de var ute för att stoppa mig eller lägga sig i eller något.

Det var mörkt, troligen natt och tomt i kvarteret. Jag var på någon innergård med mur runt och fumlade vid dörren. En för mig helt ny miljö, inget hämtat från verkligheten.

Nästa scen i drömmen var vi ute på gatan. Endast jag och en av förföljarna. Jag tror det var en pistol jag drog fram och bara dödade honom. Han blödde från bröstet och var död. Jag kände inget, möjligen lättnad eller något. Inget samvete i alla fall. Sån är jag på insidan, tydligen. 🙂

Plötsligt mindes jag var Leif GW Persson sagt om att hålla på mig liket och åka fast. Så jag slutade gömma liket, eller om jag börjat släpa eller bära undan det. Minns inte exakt vad jag gjorde, men jag blev orolig för att jag skulle åka dit nu när mitt DNA fanns på kroppen.

Jag började gå därifrån. Troligen in på gården och in mot huset. Jag var ensam och vaknade nog senare.

Telefondröm och bortschabbling

Jag hade en brokig dröm med en massa olika saker. Det jag minns är att jag fick ett telefonsamtal från Klas Eriksson, han som spelar Leif Öhman i Nordic Hillbillies i Jokemock.

Jag klarade förstås inte av att svara. Stressad fumlade jag och tryckte på knappen ”Om Klas och telefonen”. Signal efter signal passerade under tiden som jag fumlade och jag tryckte på någon tillbakaknapp. Han hade lagt på luren innan jag hann svara och jag hittade ingen ring-tillbaka-funktion heller i den här drömmen.

Ännu en dröm av frustrationer där jag inte riktigt känner jag klarar av saker och ting.