Nu heter hon Melena Ernman och inte Marlena, men klimatexpert eller ens det minsta intressant i sammanhanget är hon inte. Hon har åsikter om klimatet nu när hon lanserar sin bok i ämnen, men det är ju för hennes dotters skull. Expressen har låtit kraven på att få uttala sig i tidningen smälta ner mot noll. Jag är glad jag i regel inte läser kvällsblaskor.
Jag lyssnade på God ton4 # om hur Expressens och Aftonbladets ledare samt Cecilia Hagen och Ann Ramberg kom ut som nazister via sin nazistretorik och rasistattack mot invandrare. Det fick mig att inse att det nog i sig också var goda nyheter, precis som att LO:s lögnaktiga valkampanj var det. Kvällsblaskorna och Ramberg går tydligen så dåligt och har sådana problem att de måste ta till sådana hatattacker mot de som dominerar i sociala medier. Att gammelmedia känner sig hotad och går dåligt är ju goda nyheter för oss som inte alltid är helt nöjda med vad det skriver och säger.
Veckans tönt är Sharia-Centerns partiledare Annie Lööf, som gör ännu en politisk sväng genom att hänga på den nya ”Vi har varit naiva”-trenden. I många år varnade flera förståndiga människor för att det finns risker med att ge asyl till jämställdhetshatande extremister. Sen när det väntade händer, vi får Sveriges första Sharia-dom som är så korkad och mot svensk lag och rättspraxis att det bara skriker om det, ja då tycker naiva fri invandrings-Lööf att någon borde ha varnat.
Centern har i 10 år vetat om de extrema åsikterna som deras och andras partiers extremister haft. Det är inte naivt att inte fatta att extremister kommer att följa sin tro om de får chansen. Det är hjärndött. Att skylla på naivitet är bara töntigt.
Veckans andra töntar är de ansvariga på dagstidningarna som granskat Google och YouTube. Både nazistiska och kommunistiska böcker finns att köpa och låna både här och där, men ändå riktar de in sig på det som finns på nätet och det genom att skjuta budbäraren och inte de som säljer skiten.
SvD avslöjar idag vilket sexuellt rovdjur som feministen och socialisten Fredrik Virtanen på Aftonbladet varit. Droger och sexuella tvångsinviter. Vilken sopa!
Satir. Men bygger på verkliga händelser med Fredrik Virtanen. Han fick använda droger för trots hans kändisskap är han för ful för ett fuck.
Till och med Häxpressen… jag menar Expressen väljer nu att göra som de så kallade högerextrema Fria Tider och skriva om Virtanen och använda hans namn. Att ”outa” honom.
Expressen har till och med våldtäktsanklagade Fredrik Virtanen på löpsedeln.
Hade Fredrik Virtanen varit SD:are hade även Aftonbladet hängt ut honom, typ så här:
Satir. Så här hade det sett ut om Fredrik Virtanen varit höger, SD eller vadsomhelst.
Annars har ju media satsat mest på att hänga ut alla andra som jobbar i media och tafsat.
Det var på tiden att Expressen och SvD slutar hyckla och dubbelmoralisera och hänger ut Våldtäkts-Virre.
Igår kom Expressen med en klassisk No kidding, Sherlock. I alla fall enligt denna skärmdump jag hittade på Twitter.
Tänk att Annie Lööfs graviditet kan leda till att hon blir mamma! Ja, mamma blir man efter att ha blivit gravid. Det är bra att kvällsblaskorna håller koll och berättar.
”Expressen uppfann idag ordet ”punghån!” PUNGHÅN = ”Att med hjälp av sin pung håna en annan människa. Ibland saknar jag ord.”
Jonas Gardell skriv ovanstående citat på Twitter idag.
Tänk, jag som alltid undrar hur jag ska göra för att håna andra människor med hjälp av min håriga nötpåse… eller inte. Tydligen ska man lyfta på suspen i någons riktning.
Bäva månde alla som inte håller med mig om något, här ska punghånas åt höger och vänster!
Eller inte.
På den mörka tiden i mitt liv när jag regelbundet läste kvällstidningar kunde det hända att jag plötsligt stötte på en text som:
Efter några sekunder såg jag det – jag hade råkat börja läsa en text på kultursidorna. Bara att ruska på huvudet och bläddra vidare, ungefär som när jag börjat läsa en text av Expressens Mats Olsson.
Eller som när jag började läsa den där kulturtexten i SvD av han Olsson eller vad han heter om hur kultursidorna var vänstervridna. En text som slog in en öppen dörr alla kunnat titta in i länge och som sen ändå inte verkade ha något riktigt konkret innehåll. Jag orkade bara halvvägs.
Än idag tycker jag att kulturskribenter gör och är skräp och har nu skapat det som ny etikett, eller ämne, eller tagg, eller vad du vill kalla det.
Den mycket ojämne Marcus Birro gillar heller inte kulturnissarnas skriverier.
Man skulle kunna tro att ovanstående löp ”Slagmålet – ord för ord” innebär att kvällsblaskan är full med ord som BIFF! TUDD! SMOCK! TOCK! Alltså slagsmålsljud, likt de i gamla klassiska töntserien Läderlappen och Robin. Kanske var det så i Expressen, kanske inte. Roligt i alla fall att de försöker locka med ”orden” i slagsmålet… inte vad som hände så att säga rent tekniskt.
En annan kvällsblaska som heter Aftonbladet har tydligen brytt sig om citera det:
”Slåss inte”.
”Åh nej, nej”
”We are going”
”Stop it!”
”We are going!”
Prinsen: ”Släpp!”
(Här blir Carl Philip slagen)
”No, no, no, no, no”
Sofia: ”Nej älskling, för min skull, för min skull!”
”Stop it, we are going. Please we are going”
”Kom med mig, kom med mig”
Prinsen: ”Aaaaaaj”
Sofia: ”Älskling, älskling”
”Bara gå”
Ja, det gav inte mycket. Tydligen ska prinsens sällskap ha varit 8 personer, men trots den kvantiteten fick alltså högsta hönset i gruppen lite stryk av en ful tjockis i vit skjorta utanför nån töntig nattklubb i Cannes. Undrar hur annorlunda jämfört med dialogerna ovan det låtit om 8 snubbar från Rosengård sett deras nära vän Zlatan bli slagen?
Och vad hade de gjort? Flytt som överklasstöntar och kungligheter som inte kan slåss?
Skulle inte tro det, va…
🙂
Tack och lov att jag aldrig går ut bland fyllon och partylejon sent om nätterna.
Jag beundrar Blondinbella, alias Isabella Löwengrip. Inte bara för alla företag hon startar och driver eller att hon har ca 800 gånger fler besökare på sin blogg än vad jag har, utan numera även för hennes kloka ord om den vänstervridna stackars kulturnissarna. De flesta svenska dagstidningar har nämligen tyvärr usla kultursidor, där flum, nonsens och direkt innehållslöshet tillåts härja vilt.
Vissa artiklar och kolumner går även ut på att göra livet surt för människor, genom att kulturpajsarna sågar jobblinjen, skattesänkningar och entreprenörssamhället. Om allt detta säger Isabella Löwengrip till tidskriften NEO:
”Vakna upp i verkligheten! Vi lever i ett samhälle med 25 procents ungdomsarbetslöshet. Väldigt många unga människor mår dåligt i Sverige. Det behövs någon, och flera personer, som säger ”Det löser sig”, ”Stå upp för dig själv!”.
Kulturskribenterna försöker ta bort livsglädjen i människor. Ta inte bort unga människors energi och lust att våga testa saker och ting. Det är oftast vad människor på kultursidorna själva har tappat längs vägen.
På kultursidorna har man inte någon medkänsla eller solidaritet med andra människor. Jag tycker att egoism är ett bra ord, för om man ska kunna vara en bra medmänniska måste man börja med att tycka om sig själv. Låt människor bli lyckliga så kommer vi också att vara snälla mot varandra. ”
Jag tror Isabella har rätt i att kulturnissarna saknar medkänsla och solidaritet, de är ju emot att folk ska kunna styra över sina egna liv. Istället vill de i sann vänsterpolitisk anda bunta ihop alla i ett kollektiv, som styrs av politiker gödda av högt skattetryck. Fy för den lede för ett sånt samhälle.
Lägg till att DN Kultur har rasister som Maria Sveland som medarbetare som skrivit rent ut hur hon vill ändra på sig själv. Snacka om att inte må bra eller vara lycklig. Kulturskribenter verkar vara en liten isolerad klick utan verklighetsförankring.
Här är några bra exempel på hur dåliga kultursidorna är i de svenska blaskorna:
* Aftonbladet för några år sedan publicerade galna påståenden om att israeliska soldater skulle stjäla organ från döda palestinier. Hade Aftonbladets nyhets- och chefredaktör trott på det hade det blvit en nyhet, men nu litade inte ens dem på det.
* Ibland förr i tiden när jag var dum nog att läsa kvällstidningar så stannade jag upp mitt en artikel och undrade – vad är nyheten? Var är innehållet? Sen insåg jag att jag av misstag börjat läsa på kultursidorna. Klart att det saknades innehåll i texten då. Bara att snabbt bläddra vidare.
* Ibland hände det att jag började läsa något av en kulturpjatt utan att förstå ett ord. Orden och meningarna hängde lika dåligt ihop som om Mats Olsson (eller hur det stavas?) på Expressen sport hade totat ihop en sportkrönika. Bara att bläddra vidare och inte läsa Cecilia Hagen igen. Jag beklagar, men jag kunde verkligen inte fatta vad de två personerna skrev när det begav sig i början av 00-talet.
Den gamle folkpartisten och USA-kännaren Olle Wästberg kom med glädjande nyheter i sitt nyhetsbrev den 27 oktober:
”När jag för 15 år sedan fick sparken som chefredaktör för Expressen efter en konflikt med ägarna hade Expressen, exklusive GT och KvP ca 425.000. Det innebär att upplagan fallit med hälften.”
Tack och lov!
Hundratusentals svenskar har alltså tagit sitt sunda förnuft till fånga och likt jag själv slutat köpa Häxpressen. Måtte dem och Aftonbladet försvinna. Även från nätet.
Till Expressens försvar kan ju säga att de gjorde ett bra jobb när jag blev intervjuad och korrekt citerad i våras…
Det är främst en del ledare, kultursidorna, krönikörerna, nöjesdelen, kändisbesattheten, de dåliga löpsedlarna etc som jag hatar, liksom samma sak hos Aftonhoran.