Den gamla vänsterskådisen Lena Endre verkar inte tänka på att det är bara tack vare låga priser från bl.a. IKEA och H&M som fattiga människor har råd med väskor. Utan sådana företag skulle livet vara svårare för arbetarklassen.
Alla är inte rik överklass som Lena Endre, som har råd att köpa Pravda… jag menar Prada. Göra ”skillnad i vardagen” som konsument genom att köpa Prada. 🙂 Oj, oj. Vilken uppoffring! Eller inte.
Detta känns som ännu en anledning till att inte stötta Greenpeace.
Där känslor går in går förståndet ut. Hos Greenpeace och andra så kallade miljövänner är de nog rädda för nya saker och tror att det automatiskt är farligt. Eller så är de lurade av myter. Genförädlade grödor kan rädda liv, vilket Grinpiss… jag menar Greenpeace enligt Norberg vill stoppa genom att förstöra försöksodlingar.
”Mer står på spel än A-vitamin, påpekar forskarna. Genetiskt förbättrade grödor är mänsklighetens chans att mätta en växande befolkning på mindre jordbruksmark. Det kan minska utsläppen av koldioxid och behovet av konstgödsel och bekämpningsmedel.”
Att sen företag som Monsanto betett sig som svin när det gäller hur genmodifierade grödor spritt sig (till jordbruk som inte velat ha det), Monsantos bekämpningsmedel och patent är en annan sak.
Här kommer en klassiker där en grön och glad Greenpeaceaktivist bärs bort:
”Martina Krüger är ansvarig för den nordiska energikampanjen på Greenpeace. I går föreslog miljöorganisationen att hon skulle väljas till styrelseordförande i Vattenfall. ”
E24 har pratat med en miljönisselina som vill bli styrelseordförande för vatten- och kolkraftbolaget Vattenfall.
Bland Martina Krügers motiv till hennes lämplighet märks bland annat att hon ”jobbat med klimatpolitik” och ”lett stora kampanjer i Greenpeace”.
Jag ställer mig milt uttryckt något skeptisk till att det skulle fungera med en så pass grön(!) styrelseordförande…
Hela lanseringen av Krüger som ordförande för vår statliga energijätte är nog mest ett PR-trick och/eller statement. Och det är något jag just har bidragit till att sprida vidare… Förbannat också!
Säga vad man vill om Rysslands demokratibrist, storhetsvansinne, tjocka babushkor, kalla vintrar, och intensiva vodkasupande. Men här kommer beviset för att allt ont också för något litet gott med sig:
Där fick Greenpeace! I alla fall den stackars aktivisten…
Visst är det illa när yttrandefriheten kränks i Ryssland, och snart också i Ukraina är jag rädd, men det är också skönt att se en av dessa jobbiga Greenpeacenördar bli bortsläpad så lugnet kan breda ut sig igen.
Norman Borlaug har räddat miljoner människor undan svält. Ändå kritiseras hans veteförädling av miljörörelsen, som är rädda för riskerna med bl.a. monokulturer och problemen med upphovsrättsskyddade grödor som sprider sig.
Själv tycker jag svältande människor är värre. Borlaug fick därför ett av de mer välförtjänta nobelprisen, enligt mig.
Enligt en krönika av Kaianders Sempler i Affärsvärlden nr44 2009 mångdubblades veteskördarna i Mexiko, Indien och Pakistan under 60- och 70-talen tack vare att Borlaugs arbete kunde bidra till den s.k. gröna revolutionen.
Även i en artikel om återkomsten av ”wheat rust” i The Economist lär vi oss om hans arbete med att förädla vete som inte bara växer snabbt utan även står emot angrepp:
”Norman Borlaug, the great American agronomist who died last year, conducted his original research into wheat rust. After ten years of painstaking crossbreeding, he isolated a gene, Sr31 (Sr for stem rust) that resisted P. graminis. By wonderful good fortune, Sr31 also boosted yields (and not only because plants were impervious to rust). Farmers everywhere adopted his seeds enthusiastically, saving millions of lives. So fast did his new varieties spread that by the 1970s, stem rust seemed to have been wiped out.”
Även om Monsanto nu beter sig som svin för att få deras genmanipulerade utsäden att användas, beter sig även Greenpeace som svin när de motarbetar all typ av genförädlade grödor som kan mätta hungriga småbarn.
I kampen mellan teoretiska risker och välfärd möts två helt olika världar. I kläm kommer som vanligt de svagaste.
Själv tycker jag det är värt risken med genmodifierade grödor.
Människor har ju genmanipulerat äppelträd via ympning sedan hundratals år tillbaka utan att något negativt hänt.
12 september 2009 avled svältbekämparen Norman Borlaug, 95 år gammal.
RIP.
Brottslingar från Greenpeace har tydligen tagit sig in på kärnkraftverket i Forsmark.
– Vi gör det här som protest mot att man vill ersätta de befintliga kärnkraftverken med ny kärnkraft. Riksdagen ska rösta om frågan på torsdag och vi är beredda att stanna här till dess, förklarar Tillman.
Så dumt, så dumt.
Varför skulle politiker ändra sig och byta åsikt på grund av intrång/inbrott?
Om vi spenderar stora summor pengar på att lägga ned kärnkraftverken är tyvärr inte sol, vind och vatten något som kan ersätta det. Istället får vi skyhöga elpriser (som i vintras när just flera kärnkraftverk stod stilla) och/eller vi får importera fossil energi från Danmark och Ryssland.
Skulle kolkraft vara bättre?
Inte ens på lång sikt (20-30 år) undrar jag om vi kan klara oss utan kärnkraftsverken. De flesta alternativen är dyrare, och knappast bättre för miljön.
Vattenkraft fuckar upp ekosystemen i floderna. Vindkraftverkens snurror låter illa och slår ihjäl fåglar. Solkraftverkens tillverkning, insatsvaror och kostnader är ingen lätt och enkel sak…
Så vill Greenpeace åstadkomma?
– Få uppmärksamhet (om än negativ). Känna att de gör något (om något meningslöst).
The proper channels have failed. It’s time for mass civil disobedience to cut off the financial oxygen from denial and skepticism.
(…)
If you’re one of those who have spent their lives undermining progressive climate legislation, bankrolling junk science, fueling spurious debates around false solutions, and cattle-prodding democratically-elected governments into submission, then hear this:
We know who you are. We know where you live. We know where you work.
And we be many, but you be few.
”Vi vet vilka ni är. Vi vet var ni bor.”
WTF?!
Hotar du mig för att jag tänker självständigt och är en förnekande skeptiker, din lille miljöskadade pajas?
Kom igen och slåss då, din brottsliga odemokratiska miljöfitta!
Tur att vanligt folk inte tar den här koldioxidskräcken så allvarligt, utan lugnt fortsätter åka på chartersemester och köra bil när det behövs.
Det är ju främst på nätet som folk överreagerar och blir överdrivet känslosamma, vilket jag just har visat…
🙂
Hehe, den ”store klimatprofeten Kjellén” blev svarslös häromdagen:
(Uppdatering: Det är alltså inte Erland Källén utan den gamle profeten – numera typ klimatrådgivare – Bo Kjellén. Och ingen av dessa ska förväxlas med skeptikern Wibjörn Karlén. Källén, Kjellén och Karlén. Klart och tydligt… :-))
”Kjällén talade som man kan förvänta av en 80-åring, som inte är van att bli emotsagd. Mycket inkoherent och ganska ”gaggigt”, men det får man väl förlåta honom. Man fick ställa frågor under föredraget, och jag häpnade över den allmänna okunnigheten i kemi/fysik i sammanhanget bland dessa kemister. Någon var också mycket tänd på och fascinerad av alla dessa byråkratiska procedurer – svårt att förstå. Jag tänkte spara mina frågor till slutet. När Kjällén strax senare råkade säga något om att bevisen är allt starkare kunde inte Göran hålla tyst längre och frågade ”Vilka bevis?” – Kjällén såg ut som han sett ett spöke och blev ganska paralyserad.
Församlingen i övrigt vände sig i bänkarna. Göran utvidgade det hela under någon minut, ända tills dess han blev avbruten av någon i församlingen som jag uppfattade tyckte man borde visa Kjällén större respekt. Jag sökte inflika något också men blev nedtystad i samma veva. Sen fortsatte Kjällén med osammanhängande svammel om ditt och datt och några sakvetenskapliga grodor tills han ansåg sig färdig och klockan blev bortåt 20:40. Ordföranden avbröt det hela med att ”nu är det dags för en liten eftersits”. Någon frågade Göran och mig vilka vi var, och sen var det dags att gå hem. Tyvärr blev det alltså aldrig någon vetenskaplig diskussion – men kanske en välbehövlig chock för några.”
De som tror blint på alla ”vetenskapsmän” som uttalar sig om klimatet kan tänka på följande två citat:
”It doesn’t matter what is true, it only matters what people believe is true.”
Paul Watson, co-founder of Greenpeace.“The models are convenient fictions that provide something very useful.”
Dr David Frame, Climate Modeler, Oxford University.
Att Greenpeace inte bryr sig så mycket om sanningen, utan mest om vad folk tror, är ingen nyhet. Men att de erkänner det!
Och klimatmodeller är modeller, inte bevisade sanningar. Men tydligen är klimatmodeller mycket bra verktyg för att skrämma upp folk.
Skadeglädje i kombination med att Greenpeace här får smaka på sin egen medicin gör nedanstående lilla klipp mycket underhållande.
Isbjörnarna mår bra och är inte hotade.
I alla fall enligt Mitchell Taylor, som studerat isbjörnarna i 30 år. Självklart blir han motarbetad av miljörörelsen för dessa obekväma sanningar. Mig veterligen finns det fem gånger så många isbjörnar nu, jämfört med på 70-talet. Något att tänka på i tider av den falske profeten och WWF & Greenpeace reklam med bluffbudskap om att isbjörnarna skulle vara på att försvinna.
Klimatskeptikerns handbok
En pedagogisk pdf-fil på 2,2 mb att ladda ner. Handboken förklarar hela klimatproblematiken och debatten om CO2 på ett bra sätt.
Växthuseffekten är en myt
I alla fall enligt klimatforskaren Wibjörn Karlén på Uppsala universitet.