Ibland går det fort inom media och politiken. Alldeles för fort. Någon vid namn Marcus Birro har inom loppet av 24 timmar:
- Meddelat att han gett sig på det till synes omöjliga uppdraget – för en icke aktiv politiker – att bli partiledare. Motståndarna i Kristdemokraterna (KD) är Mats Odell och Göran Hägglund, som båda varit respektive är statsråd och är två politiska tungviktare inom partiet. Marcus Birro är en liten fis i motvind jämfört med dem, även om KD är ett ängsligt litet parti.
- Därmed hade Marcus Birro också gjort anspråk på att bli minister/statsråd. Sannolikt Hägglunds plats som socialminister. Ingen liten post för någon som inte har särskilt många meriter, om ens några alls, inom media och politik. Lite poesi och några krönikor i Expressen är inget som imponerar på CV:t om man vill bli departementschef. 🙂
- Hotats med sparken från sitt programledarjobb på Kvällsöppet, som han av någon anledningen fått av TV4.
- Dragit tillbaka sin kandidatur till partiledarposten i KD. Detta för att slippa få sparken.
- Fått sparken av TV4 trots att han inte längre ville försöka bli partiledare.
- Blivit riktigt förbannad och börjar svära till TT.
”Jag kommer precis från ett möte med TV 4 där de jävla idioterna har gett mig sparken från Kvällsöppet.”
”De har ingen skam i kroppen. När jag insåg, vilket andra reportrar kanske hade gjort direkt, att jag inte kunde erbjuda mina tjänster som partiledare för Kristdemokraterna och vara programledare samtidigt, så ringde jag till KD:s valberedning och sade att jag drog tillbaka mitt erbjudande.”
Men han är inte bara härligt arg, han säger något roligt också:
”Det blev världens kortaste kandidatur. Jag är lite för naiv och tror att allt ska funka.”
Lite naiv? En partiledare som programledare i ett samhällsprogram på en stor TV-kanal? Det här konkurrerar ju nästan med Lars Ohly som förklarade hans förnekande av diktaturen i Östeuropa med ”en naiv och romantisk syn”.
