Mahmoud Addas och Christoffer Catomeris är veckans töntar

Centerpartisten Mahmoud Addas sparkas från Centerpartiet Patriarkerna sedan han lagt ut ovanstående om yttrandefrihet. Detta i kölvattnet av att en lärare i Frankrike vid namn Samuel Paty blev mördad på grund av att han visade upp fel karikatyrer på den ”heliga kon” Mohammed.

Nu är det viktigt att stå upp för yttrandefriheten, se länk om demonstrationer på SVT.

Det kan man inte säga att Christoffer Catomeris gör, som verkar utgå från att det är fel att röra sig inom yttrandefrihetens område. Att hävda att ett offer provocerat fram sin egen död genom en bild eller två är bara dumt. Därför är även han veckans tönt.

Töntig vecka 43 – terroristromantikern Andreas Malm

Det ska sägas att Andreas Malm inte uppmanar till brott eller klimatterrorism, men hans retoriska frågor om när det är dags för våld och det där med att det är dags för sabotage….

Håller sådana här enstaka delar av miljörörelsen på att bli en domedagsekt, huliganer, eller är de desperata för att få uppmärksamhet att de säger vad som helst? Oförståndigt och töntigt är det i alla fall.

Minns även Pär Holmgrens vilja att bortprioritera demokratin i landet. Vissa miljötalibaner är farliga.

Veckans töntar är Thoren Business School i Malmö

Thoren Business School i Malmö har anlitat näthataren Mirjet Sfishta som trygghetsvärd för ungdomar. Som att det här med att hoppas att barn blir sönderknullade vore en merit.

Det här med att googla och researcha kanske man inte ägnar sig åt på Thoren Business School i Malmö. Vilka töntar!

Rasistsvinet Tobias Hübinette är veckans tönt

Att som rasistsvinet Tobias Hübinette säga något så här rasistiskt är motivering nog för att bli veckans tönt.

”Att känna eller t.o.m. tycka att den vita rasen är underlägsen på alla upptänkliga plan är naturligt med tanke på dess historia och nuvarande handlingar. Låt den vita rasens västerland gå under i blod och lidande. Leve det mångkulturella, rasblandade och klasslösa ekologiska samhället! Leve anarkin!”

Att som rasistsvinet Tobias Hübinette säga något så här rasistiskt är motivering nog för att bli veckans tönt. Egentligen är den någon sorts hets mot folkgrupp också, även om vi vita inte är så lättkränkta eller historiskt sett så utsatta som många andra.

Töntar med namnet Lundin

Det här med att haka upp sig på ett namn och vilja att ett stort oljebolag ska byta istället för en själv är töntigt.

Langa olja? Skärp, er!

Jag undrar ibland om det finns någon lägsta nivå på debattsidor? Går det att få vad trams som helst publicerat så länge det ger rubriker och uppmärksamhet eller är politiskt korrekt skrivit av en lättkränkt?

Spela med livet eller lev för spelet

Spel har alltid varit en del av människors liv. Olika former av spel är ett sätt för människor att koppla av. Vi skapar olika former av miljöer som det spelas inom och för dessa spel har vi olika regler. Inom dessa konstgjorda miljöer med fasta regler så leker, spelar och tävlar vi. Tack vare de mycket strikta reglerna för lekarna och spelen vet vi exakt vad som gäller och det är många gånger något som får oss att slappna av. För trots alla lagar och regler som gäller i den riktiga världen så är det inte alltid så att dessa regler är konsekventa, och reglerna ändras också frekvent. Detta leder till en känsla av osäkerhet hos oss och denna osäkerhet leder i sin tur till att vi blir stressade.

Image source: www.pexels.com

Förutom avkopplingen finns det många andra fördelar med att leka och spela. Man brukar säga att barns lek är ett sätt för dem att lära sig saker. Men är det inte samma sak för vuxna? Det som vi kallar för övningar i företag, myndigheter, militären med mera är i många avseenden en form av lek som vi lär oss av, som hjälper oss att förbereda oss på olika framtida händelser.

Vi kan därför konstatera att lek och spel både kan hjälpa oss att koppla av och att lära oss saker som kan vara mycket nyttiga för livet.

Lev för spelet

Sedan finns det förstås också människor som mer eller mindre lever för sitt spelande, eller sin lek om man så vill. Man kan tycka det låter konstigt men tänk på alla idrottsmän till exempel, för många av dem är sporten en central del av livet och för vissa till och med en heltidssysselsättning. Samma sak kan gälla för jägare, fiskare, bilentusiaster med flera grupper av människor.

Faktum är att många av dessa sporter och lekar omsätter många miljarder kronor och utövarna tar sina aktiviteter på gravaste allvar. I någon mån har de som utövar dessa sporter och lekar övergett konceptet om avkoppling och istället gjort leken till ett arbete som kan vara nog så stressande. Detsamma gäller i viss mån många amatöridrottare, deras lek har blivit fått ett allvar över sig som gör att själva grundidén om att lära, leka och koppla av många gånger försvunnit.

Det är inte sällan man hör professionella idrottare säga att de aldrig mått så bra som åren just efter att de avslutat sin elitkarriär. Då är de ofta fortfarande i toppform men slipper de prestationskrav som de haft på sig under den tiden de tävlat på elitnivå. De kan nu leka utan krav igen och det är något de ofta uppskattar väldigt mycket.  

Spela på sport

En annan del av spel- och lekfenomenet som alltid funnits men vuxit till en global och alltid öppen verksamhet det senaste årtiondet är spel på sport. Spel på sport har ägt rum under tusentals år under olika former, och modellerna och organiserandet av spelandet har utvecklats och internationaliserats allt mer. Det som skett under de senaste årtiondena är att spelandet på sport exploderat samtidigt som internet gjort det möjligt att spela på sporter och matcher från alla världens hörn, och detta under alla dygnets timmar. Denna fenomenala utveckling är något alldeles unikt inom det som vi i denna artikel kallar för ”lek och spel”.

Nu kan man till exempel spela på australiensisk rugby, engelsk fotboll eller futsal när som helst och man kan få nhl tips, statistik om boxning eller stamtavlor på tävlingshästar rätt in i datorn med bara en knapptryckning. Det handlar alltså om en total revolution inom spelande på sport. Det ska här också framhållas att de allra flesta spelare spelar på sport som en form av avkoppling, även om de lär sig mycket om de sporter som de spelar på så är det inte lärandet i sig som är det intressanta. Det är spelandet som står i centrum.

Spel ett bra sätt att lära för framtiden

Om man tittar på den lite mer seriösa delen av spelande och lek så är de övningar som regelbundet genomförs inom olika företag och organisationer mycket värdefulla som referenser. De mest kända exemplen går att hämta från försvaret. Försvarsmakten har egentligen huvudsakligen ägnat sig åt övningar i flera hundra år eftersom Sverige inte deltagit i några krig. Övningarna som försvarsmakten ägnat sig åt kan i många avseenden jämföras med lekar och spel. Man skapar regler för övningen, man skapar en fiktiv miljö, man använder så kallade stridsdomare och man har tydliga mål att uppfylla för att vinna.

Men avsikten med dessa övningar är inte avkoppling. Istället är det förberedelser, eller just övningar, för situationer som man tror sig skulle kunna bli verkliga i en framtida krigssituation. Genom att ha övat scenarior så har man till viss del förberett sig för vad man kan komma behöva göra för att klara av kriget eller krisen. En del av detta är också att övningen kan ge inspiration till andra scenarior och det är något som då kan göra planeringsarbetet mer relevant. Att planera för något är många gånger en mycket viktig del av leken, spelet, övningen eftersom man när man planerar tänker igenom den framtida, eventuella, händelsen i detalj och då för möjlighet att förstå hur denna faktiskt skulle kunna te sig.

Sammanfattning – Spela för livet

I vår genomgång om spel och lek så hittar vi många situationer för både lek och spel och lika många anledningar till varför människor ägnar sig åt lek och spel.

De ledande faktorerna för lek och spel är avkoppling och lärande. Leken skapar en konstlad miljö som känns mer hanterbar än verkligheten och det går oss att koppla av. Beroende på syftet med spelet eller leken så kan vi också lära oss om saker som vi kan ha nytta av i verkliga livet, vi lär oss dessa saker i en säker miljö.

Men det finns också en monetär sida av spel och lek. Många av utövarna blir rika på sin sport och många som spelar på sport blir det också.

Vit vänsterextremist låtsades vara färgad för att få fördelar

Att låtsas vara någon man inte är bara för att dra egna fördelar är lågt. Att göra det genom att utnyttja ett system som ska skapa jämlikhet och rättvisa är värre. Vitolo-Haddad är en sådan person.

Den vita privilegierade Vitolo-Haddad blir därför veckans tönt.

En tanke är att många inom extremvänstern och transgenders låtsas vara utsatta och kränkta bara för att skaffa sig fördelar på andra bekostnad. Vad vet jag. Ordet rasist har skrikits från alla mot alla vid det här laget.

 

Aftonbladets kultursidas miss om problemet med klaner

Aftonbladets kultursida blir veckans töntar efter deras förnekelse av vad religiös klankultur och klansamhällen kan leda till. Kulturskribenter är skräp.

Tönt är för övrigt även Daniel Swedin, som likt de flesta på Aftonbladets ledare haft helt fel i sin strävan efter att vara politiskt korrekt. Det är lite som om den trånga åsiktskorridoren av politisk korrekthet krockar med verkligheten lika ofta som det gör för nazister. Alltid dessa extremister och deras värdegrunder och svårigheter med oliktänkande.

I Daniel Swedins fall handlar det om ordvalet ”klan”, som han tydligen tyckte var rasistiskt. Jaha, men då är verkligheten rasistisk i så fall. Kanske är det därför som så många inom den här typen av PK-vänster så ofta tar öppet avstånd från just verkligheten? Även om de förstås inte formulerar sig så.

Lär dig mer om klaner och skillnaden mellan dem och familjer i det här avsnittet av God Ton.

Klaner bygger på kusingiften, oavsett om det är italienska maffian Ndranghetan eller somaliska klaner. Familjer däremot har folk som gifter in sig utifrån, så där splittras förmögenheter till fler olika delar och lojalitetsbanden blir sämre än i klaner där alla är nära släkt med varandra.

Hårdare straff fungerar visst, enligt poliskriminologen Fredrik Kärrholm

Podden God Ton har intervjuat poliskriminologen Fredrik Kärrholm. Samtidigt som vissa kriminologer hävdade att det inte har effekt på brottsligheten att låsa in återfallsförbrytare länge upptäckte Fredrik Kärrholm att det fanns poliser som arresterat brottslingar så många gånger att de lärt sig hela personnumren utantill. Han fick inte det att gå ihop.

Den gängse uppfattningen i Sverige att hårdare straff inte fungerar, den stämmer enligt Kärrholm inte. Hårdare straff fungerar alltså visst.

I avsnittet lär vi oss att sju av tio kriminella as rekommenderar sina polare att så att säga ta in på hotell ungdomsanstalt. Så mycket daltande är det.

Nio av tio på sluten avdelning i ungdomsvården fortsätter begå brott. Å andra sidan lär vi oss också att om man spärrar in unga blir de värre när de kommer ut, men det går att fixa om man spärrar in dem riktigt jädra länge tills de verkligen lugnat ner sig för de har lägre testosteron och inte får brudar lika lätt.